”Japansernas Teceremoni” av Ida Trotzig – en detaljerad studie av teceremonin

Två personer går in i ett japanskt tehus
”Huru sandalerna placeras, sedan gästen inträdt i ceremonirummet.” Fotografi från boken.

Ida Trotzigs bok Cha-no-yu – Japansernas Teceremoni publicerades redan 1911 medan författaren ännu var bosatt i Japan, men har behållit sin ställning som en av de mest inflytelserika skrifterna om japansk teceremoni och därigenom japansk kulturtradition på svenska.

Förutom de grundliga kunskaper om japansk kultur som Trotzig oförnekligen besatt är en stor anledning till att boken hållit sig flytande att den till stor del tar fasta på det påtagliga och synliga i teceremonin istället för att försöka göra alltför djupgående analyser eller förklaringar för att hålla intresset uppe hos en västerländsk läsare. Trotzig ger efter en lätt introduktion och historik på 19 sidor en relativt detaljerad beskrivning på 22 sidor av tehuset och dess omgivningar:

Lokaler och attiralj

Väntrummet
Ceremonirummet
Serveringsrummet
Trädgårdarne
Blomsterdekorationen

En flätad port som lyfts upp när man ska gå igenom den
”En i teträdgårdar ofta använd porttyp. Lyftes upp medels bambukäpp vid genomgående.” Illustration från boken.

Därefter ägnar författaren 34 sidor åt att beskriva förloppet och handhavandena under teceremonin:

Inledning och förlopp

Indelningen
Inbjudningen
Ceremoniens typiska förlopp
Första träkols- och rökelseceremonien, Shosumi
Middagens anordnande
Ett uppehåll i ceremonien, Nakadachi
Ceremonien för det starka teet, Koicha
Rökelse. och träkolsceremonien, Gosume
Ceremonien för det svaga teet, Usucha

Det är denna del av boken som frestar på läsaren mest, men denna del är också mycket givande att läsa. Trotzig beskriver här, utifrån egen erfarenhet av många teceremonier och genom hjälp av japanskan Shimokawa att uttyda de japanska skrifter som finns om teceremonin, dess förlopp. Berättelsen har formen av ett referat av en tänkt typiskt ceremoni, i vilket Trotzig inflikar kortare kommentarer och förklaringar. Till största delen handlar det dock alltså om en objektiv beskrivning av ceremoniens förlopp, och detta, tillsammans med de sakliga och insatta kommentarerna, gör att boken känns tidlös och än i dag är intressant och lättläst även för den som inte har någon förkunskap om japansk kultur. Och för mig som tyvärr ännu inte besökt någon teceremoni så är boken närmast ett måste för att få en uppfattning av vad denna ceremoni som var och är så viktig för formandet av japansk kultur egentligen går ut på.

Gångstenar ledande till ett terum
”Gångstenar ledande till ett terum.” Illustration från boken.

För att ge ett prov på detaljrikedomen i språket citerar jag här ett kort stycke från avsnittet om Första träkols- och rökelseceremomien (Shosumi):

Ännu en gång reser värden sig upp och går ut till skafferiet för att därifrån hämta fatet med den för denna ceremoni särskildt tillredda askan. När han åter inträder, bärande detta, sluter han dörren bakom sig och placerar fatet i närheten af eldstaden samt sig själf såsom förut framför denna.

Han bugar sig åter. Några ögonblick förgå under tystnad. Han liksom samlar sina tankar, och öfver hans ansikte sprider sig den lugna värdighet, som är japanerna egen. (s 62)

Boken är enkel och spännande läsning för alla som är intresserade av japansk kultur och i synnerhet teceremoni. Boken är rikt illustrerad med linjeteckningar, de sex färgplanscher som ursprungligen funnits är i det nytryck jag läst tyvärr även de svartvita.

Eftersom bokens copyright nu har gått ut så finns den tillgänglig online genom bland annat Projekt Runeberg. I onlineutgåvan finns även möjlighet att njuta av färgplanscherna i sin avsedda prakt. På Internet Archive finns boken tillgänglig i en lite mer användarvänlig bläddringsbar version. Som alltid så är det dock trevligast att läsa boken på papper, och jag rekommenderar varmt att i första hand tala med närmaste bibliotek och be dem hjälpa dig med ett fjärrlån.

Om författaren

Ida Trotzig, porträtt cirka 1900
Ida Trotzig cirka år 1900.

Ida Trotzig (1864 – 1942) föddes i Kalmar. Hon studerade som 20-åring under två år måleri på Tekniska skolan (senare kallad Konstfack) i Stockholm. Vid 24 års ålder gifte hon sig med sin morbror Herman Trotzig och de två flyttade därefter till Kobe i Japan där Herman arbetade som polischef. Hon levde fram till 1921 i Japan och lärde sig till att börja med japanska. Därefter studerade hon japansk konst, historia, filosofi och religion samt teceremoni och blomsterkonst (ikebana). Hon blev den första europeiska kvinna att ta examen vid ett japanskt universitet.

Japansk teträdgård
”Teträdgård. A. Yttre trädgården, B. Inre trädgården, C. Ingångsporten från gatan, D. Väntpaviljongen, E. Toilettrum, F. Porten till inre trädgården, G. Ceremonirummet, H. Svärdsstället, I. Brunnen, K. Vattencistern. Sten 1, den yttre stenen; Sten 2. Stenen för vattenämbaret; Sten 3. Stenen för lyktan; Sten 4. Stenen som leder till ceremonirummets ingång; Sten 5. Stenen över hvilken svärden hängas.” Illustration från boken.

Teceremonier i Sverige

Vid Etnografiska Museet i Stockholm finns ett tehus som byggts genom Ida Trotzigs försorg. I detta tehus anordnas under sommarsäsongen ett antal teceremonier som är öppna för allmänheten. Kontakta museet för att boka en plats och mer information.

I museets lokaler anordnas även introduktionskurser i att hålla japansk teceremoni. Jag hade planerat att delta i kursen i år (2018), men då kursen är uppdelad på 10 utspridda tillfällen blev det tyvärr för svårt för mig att kunna närvara.

Inbindning

Boken nytrycktes 1985 av etnografiska museet. Nytrycket är ett faksimil av originalutgåvan från 1911. Jag har fått tag på faksimilutgåvan av boken g.enom ett fjärrlån från Lunds Universitetsbibliotek. Biblioteket har gett  boken en enkel brun kartongpärm med klotrygg. Innanför denna finns den tunnare, gultonade, illustrerade kartongpärm som jag tror är originalets ytterpärm. Inlagan är ett tunt och relativt glatt papper som dock är mycket behagligt att läsa och har åldrats bra, det har fortfarande sin vithet kvar och är troligen syrafritt och åldersbeständigt.

Fakta om boken

Titel: Cha-no-yu – Japanernas teceremoni
Författare: Ida Trotzig
Språk: Svenska
Antal sidor: 120
Bindning: Limbunden mjukpärm
Format: 155×235 mm
Utgivningsår: Nytryck i faksimil 1985 (originalutgåva 1911)
Förlag: Etnografiska Museet, för nyutgåvan (förlag för originalutgåvan var Cederquists Grafiska Aktiebolag)
ISBN: Finns ej

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *